Hade planerat att skriva ett inlägg om min vardagsträning idag, men igår hände något roligt som jag bara inte kan låta bli att berätta om. Har i och för sig lite med min vardagsträning att göra för händelsen utspelar sig nämligen på Liljeholmen, min bytesstation och även tidpunkten för min dagliga vadträning (tåhävningar) och lårträning (sitta mot väggen). Här dyker det i alla fall upp en kille som står och småsneglar på mig medan jag står och gör mina tåhävningar, vilket jag också säkert hade gjort i hans situation. För att dra det kort så försöker han därefter inleda en konversation, trots att jag samtidigt står och läser ("Sports Nutrition"), och det blir fem långa minuter av smicker och bönande om telefonnummret. Sedan skall han ju givetvis på samma tunnelbana och den något pinsamma situationen fortsätter i ungefär tio minuter till... (pinsam för honom alltså).
Ja nu är det ju inte första gången jag blir utsatt för raggningsförsök på tunnelbanan men jisses, de flesta brukar ju fatta vinken. Not interested. Om han var ful? Nejdå. Rätt snygg var han faktiskt men det hjälper inte. Man borde nog bara ta det som en komplimang men jag tror helt enkelt att antingen var han sjukt desperat, mycket troligt, eller så hade han helt enkelt fel på synen.
Eller så är det bara jag som är trög.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar