måndag 30 augusti 2010

Som att hoppa fallskärm

Lite så kändes det när jag gjorde min tatuering för två år sedan. Impulsivt, oplanerat och kanske lite dumt. Men jag ångrar mig inte. Jag tycker fortfarande jag var otroligt modig som gjorde det. Och ja, motivet var kanske lite väl impulsivt, själva tatuerandet i sig var det dock inte.

Men jag hade lovat mig själv att när jag hittade ett motiv jag tyckte om, så skulle jag göra det. Och jag höll mitt eget löfte och gjorde det, det är jag stolt över!

1 kommentar:

John sa...

Visst är det dumt att ågra en tatuering. Själv har jag två ganska stora och skulle jag välja så skulle jag helst vara utan Men jag skulle förmodligen inte gå så långt att jag tog bort dem. Då får man nog ha en del pengar över först.