Upphängd och nersläppt

När jag flyttade för två månader sedan kände jag nästan att det skulle bli skönt att slippa gymmandet ett tag. Av någon konstig anledning så kändes all den valmöjlighet jag hade som ett krav på att jag måste utnyttja den. Idag har jag däremot svårt att se den känslan.

Jag har fortfarande inte hittat några rutiner i tränandet fastän det känns som om jag kämpar varje dag. Men jag vill inte kämpa, jag vill längta till mina träningspass så som jag alltid gjorde förr.

• Prova en ny träningsform? - Känns som om jag hunnit prova på det mesta...
• Hitta en träningskompis? -Nja, tycker om att njuta av ensamheten under min träning...
• Anmäla mig till en utmaning? - Kommer inte på något jag verkligen VILL göra.

I tankarna är jag tillbaka på gymmet. Kanske dags att skaffa sig ett nytt medlemskort? Men i så fall; var?