"Vad duktig du är som ger dig ut och springer trots att det är så dåligt väder" säger min sambo. Utan att tänka mig för svarar jag "Ja, för jag tänker fasen inte hålla på att springa marathon i över tre och en halv timme!"
Där kom det. Min rädsla för att göra om mitt helvetesmarathon från 2006. Besvikelsen när man kommit halvvägs och kroppen inte alls känns som den borde och klockan inte alls är där den enligt planen skulle vara.
Det är vad jag funderade på under löprundan i kylan, i ett par nya (mycket snygga) skor som inte alls passar mina fötter. Det kändes som att springa på en spikmatta, men det gjorde alla andra problem väldigt mycket mindre. 8 km blev det till slut och två rejäla blåsor i vardera hålfoten.
Dessa dojjor få bli vardagsskor eller någonting. Eller att ha på sig när jag dammsuger mattan, för det ser definitivt ut att behövas...
2 kommentarer:
Hej marie.
Vad är din åsikt ang vinterlöp skor. ??
Går det utan dubbar i skorna?
vad har du för storlek? om du nu inte tänkt använda dem tänkte jag.. hum hum..
Vad sägs om en fika imorgon och snacka lite träning?? eller e ja för sent ute?
Skicka en kommentar