tisdag 6 juli 2010

En helt vanlig söndagmorgon?

Jag vaknar vid fyratiden efter bara fyra timmars sömn. Det är ljust, varmt och helt omöjligt att somna om. Efter att ha klappat katterna i en evighet bestämmer jag mig för att dra på mig löparkläderna och ta en runda. Kvart över fem är jag igång. Joggar ner till Höglandssjön i Örnsköldsvik och bestämmer mig för att köra ett kort och snabbt fartlekspass.

Under den sju kilometer långa sträckan hinner jag tänka en del, och kommer på att om jag springer två varv runt så blir det ju 16 kilometer (räknar med en kilometer löpning till och från sjön).


Ett varv = 9 km

Två varv = 16 km

Tre varv = 24 km

Fyra varv = 30 km

30 är ju en väldigt jämn och trevlig siffra och jag bestämmer att så får det bli! Anländer till vår övernattningsplats klockan kvart över åtta, tre mil senare. Ett långpass utan sömnuppladdning, frukost i magen eller en enda droppe vätska (funderade många gånger på hur mycket jag skulle kunna tänka mig betala för en klunk vatten under resans gång) .

Rätt så idiotisk träning, men en av mina bästa på länge. Det kändes som jag svävade fram hela vägen...

1 kommentar:

Miranda sa...

UNDERBART!!
Jag vet precis hur det känns när man bara blir totalt uppslukad av det man gör och totalt lycklig över att man bara går och går - mot alla odds liksom. Trots dålig uppladdning och absolut noll tanke på det innan, och så bara kör man! Helt fantastiskt bara :D