Jag vill ut och springa!

Ibland känns det som om livet suger. Man läser om andras härliga löppass och ser löpare i mängder ute på vägarna. För hur surt är det då att jag inte kan ta ett enda steg utan att mitt skenben värker? Blir alltmer tveksam till att det faktiskt är benhinnorna som spökar just nu då smärtan är väldigt koncentrerad till en enda punkt. Hmm... Ett läkarbesök hade kanske suttit på sin plats?

Träning har det dock blivit den här veckan, även om löpningen får skippas ett tag till:

Måndag: 75 min spinning

Tisdag: 6 km löpning (japp, här gjorde jag ett försök!)

Onsdag: 30 min rodd, 15 min styrketräning, 30 min core

Torsdag: vila

Fredag: 60 min spinning, 60 min Body Pump

Lördag: 4 turer på Täby Galopp

Söndag: 60 min spinning

Nytt svenskt maratonrekord - igen!

Det var inte länge sedan jag skrev om att Isabellah Andersson hade satt ett nytt svenskt maratonrekord, i januari närmare bestämt. Men sedan gjorde hon ju det igen, i oktober. Galen kvinna det där.

Som pricken på i:et har hon nu gjort det ytterligare igång. Målgången i Dubai visade nämligen en tid på 2:23:41, och enligt DN så är "Andersson nöjd med marathonrekordet". Ja, hon skulle bara våga annat... ;)

Nästa gång hon springer står vi på samma startlinje för då vankas det nämligen Stockholm Marathon!

Förkylning? Nej tack!

Vaknade upp i går morse med en igensnorad näsa. Hade dock inget halsont så jag tvekade inte inför träningspasset på kvällen. Visst gick det lite segt och pulsen låg lite högre än vanligt men inget värre. Idag var det däremot dags för veckans första löppass (attans konferenser) och det gick däremot riktigt illa. 12 kilometersrundan avverkades, men max 10 km springandes i typ 6-minutersfart... :(

Rezplutten piggade upp mig efteråt med att vara lika myssugen som vanligt:

Lite trött...

...tröttare...

Somnat.

Så stolt!

Efter att ha fått kommentaren från S om att jag nog gjorde bäst i att dra ut på långpass i 6 minuterstempo, så insåg jag att det nog var helt sant.

Världens bästa väder, vårkänslor och vips så var 20 km avklarade på 122 min. Ganska exakt den eftersträvade hastigheten med andra ord, och attans vad stolt jag är över mig själv.

Råkade visst kapa huvudet här, men jag kan ju inte lyckas med allt.

Så där ser ni, en kommentar från just Dig kan vara det som förgyller min dag ;)

Skam den som inte försöker

Känns som om det blivit lite av mitt motto för närvarande. Hur som helst så kunde inte mitt psyke ta mitt misslyckande igår, därav blev det gymmet och löpbandet idag igen. Avverkade 12 sega kilometrar på bandet och nu har jag ju i alla fall en tid på milen. Om än katastrofalt dålig så är den ju i alla fall enkel att förbättra :)

Resten av dagen har gått åt till att planera cykelpass och tvättat kläder. Och lite amerikansk fotboll:

Någonting annat har jag tyvärr inte att berätta idag. Men den som väntar på något gott...

Ett misslyckat test

Skulle testspringa tio kilometer idag. Förra året gjorde jag ju upp en plan om att förbättra min tid på milen som helt föll i glömska. Tänkte att jag skulle göra ett nytt försök i år.

Värmde därför upp med 2 km jogg på löpbandet och strechade lite kort. Sedan bar det av, hela vägen fram till... 7 km? What?! Ja, så var det. Där tog det helt enkelt stopp.

Tur att Stockholm marathon inte är imorgon....

Måste jobba lite mer på löpningen tror jag bestämt. Och träna på att springa på löpband. Och träna pannbenet.

Helt misslyckat var det ju helt inte heller för 9 km löpning blev det iaf. Nya tag imorgon!

Ingenting händer...

Nej, det här blev ju helt fel. Det var ju idag jag skulle säga "tadaa!" och visa upp hemlisen. Men icke. Tyvärr är projektet en liten soppa med fler än bara jag inblandade och då får man helt enkelt bara vänta ibland. Men det kommer. Snart.

Tills vidare kan jag rapportera att jag var ut och löptränade igår, för första gången sedan juldagen, och att kvällen har spenderats på Sats Globen för lite Bodypump. Inte överträna benhinnorna är fortfarande måttot.

Hmm.. ja, men så var det ju det här jag skall ta mig igenom:

Känns så bittert att behöva vara försiktig och ta det lugnt när tävlingsmänniskan inom mig säger något helt annat. Försöker intala mig själv att jag skall nöja mig med att ta mig runt på under fyra timmar...

Försöker se det roliga i det hela men det gör jag tyvärr inte. Någon som har något förslag?

Rena rama värmeböljan

Tittade på termometern innan jag bytte om till löparkläder och blev riktigt förvånad när den inte visade mer än -7,5 grader. Tog ändå på mig samma kläder som igår eftersom planen var att springa lite längre och lite långsammare:

Första lagret: underkläder, Craft underställsbyxor, Nikelinne och Everest knähöga skidstrumpor.
Andra lagret: Kari Traa underställströja
Tredje lagret: Craft vinterlöpartights, Nike vinterlöparjacka och så pannband och vanliga fingervantar. Ja, och så mina Asics Kayanos förstås.

Slutresultatet blev 80 minuters löpning i en vind som isade något fruktansvärt i ansiktet. Resten av kroppen hade det dock varmt och mysigt hela turen!

Visst hann jag!

Jajamen, mellan Kalle Anka och julmiddagen fick jag in en löprunda. Lite bråttom blev det allt, men det positiva i det är att man ofta får lite extra fart i benen. 7 kilometer i 5-minutersfart och 15 minusgrader, härligt.

Tummen upp för det!

...och God Jul!

En annorlunda uppvärmning

Valet stod mellan att göra det innan jobbet imorgon, vid sju på morgonen, eller nu. Men varför skjuta på någonting så roligt?

Svettigt blev det och en bra uppvärmning innan jag drog iväg till Sats och sprang på löpbandet. Egentligen springer jag ju helst utomhus, men den här snömodden är inte speciellt skonsam mot min fot*, så jag tog det säkra alternativet.

*Skadades i en hästolycka 2007 Läs mer här.

Fredagsmys

Börjar med löpning...

...och avslutas med Reznormys:

Promenera förbränner mer än löpning!

Har just varit ut och promenerat samma sträcka som jag joggade mig igenom igår:

Är aningens fascinerad över att jag kom upp i samma maxpuls båda gångerna (under promenerandet berodde det troligen på mina 100 energiska utfallssteg) och att jag tydligen förbrände mer då jag gick än när jag sprang.

Så vad drar man för slutsats av detta då? Jo, att människan är gjord för att springa! Snabbare går det och mer energieffektivt är det!

Helt passligt

Inte en dag för tidigt. Eller för sent.

Vilar benen idag i ett försök att inte trigga igång benhinnorna igen och bunkrar energi och inspiration! Januarinummret av Runners World är dessutom ett av deras bästa nummer på länge, så tummen upp!

Ledsen

Det är svårt att beskriva hur besviken jag känner mig just nu. Ute har det varit perfekt löparväder hela kvällen; -3 grader, vindstilla och en centimeter nysnö. Att sticka iväg och springa hade varit en dröm.

Men nej, istället sitter jag i påtvingad vila på grund av vaden och funderar över helgen. Blir det något tomtetåg för mig? Mycket tveksamt. Men jag vill ju så gärna...

Lös halkproblematiken

Investera i ett par skor med broddar, exempelvis Icebug:



Brodda dina vanliga löparskor (ett mer utslitet exemplar kanske?) med broddar från Best Grip:


Trä på "snökedjor" från Yaktrax på skorna:


Eller använd broddade halkskydd från exempelvis Icerunner:

Hur klarar du löpningen i halkan?

Inflammerat muskelfäste?

Jag vet inte riktigt vad det är som spökar för mig där nere i höger vad, men attans vad ont det gör. Har känt av det i omkring två veckor, men söndagens träning blev nog lite väl mycket. Glömde visst nämna på bloggen att det blev över tre timmar cykling också efter timmarna med crossfit och dans...

Planen är, eller har i alla fall varit, att hänga med träningsprogrammet på marathon.se inför Stockholmsmaran, och där står idag 10 km. Psykiskt sett så var jag taggad till tusen och det var med stor sorg jag bestämde mig för att ta en lättare runda på 6 km för psykets skull. Hoppas att vaden känns bättre imorgon helt enkelt.

Någon som har något förslag på medicinering?

Snölöpning

Visst kan man springa utomhus fastän det är kallt! En timme och tjugo minuter senare hade jag dock hunnit ångra det faktum att jag skippade den extra tröjan, flera gånger. Sju minusgrader kräver sin klädsel...

Nästan bara terränglöpning blev det dessutom och vrister och vader fick sig en ordentlig vinterträning. Ojämt underlag kräver lite mer än asfalt minsann.

Marathonrädslan

Jag står färdigt ombytt i hallen. Har haft en jobbig arbetsdag och är allmänt stressad över att saker som inte går som jag vill.

"Vad duktig du är som ger dig ut och springer trots att det är så dåligt väder" säger min sambo. Utan att tänka mig för svarar jag "Ja, för jag tänker fasen inte hålla på att springa marathon i över tre och en halv timme!"

Där kom det. Min rädsla för att göra om mitt helvetesmarathon från 2006. Besvikelsen när man kommit halvvägs och kroppen inte alls känns som den borde och klockan inte alls är där den enligt planen skulle vara.

Det är vad jag funderade på under löprundan i kylan, i ett par nya (mycket snygga) skor som inte alls passar mina fötter. Det kändes som att springa på en spikmatta, men det gjorde alla andra problem väldigt mycket mindre. 8 km blev det till slut och två rejäla blåsor i vardera hålfoten.

Dessa dojjor få bli vardagsskor eller någonting. Eller att ha på sig när jag dammsuger mattan, för det ser definitivt ut att behövas...

Vilket marathon springer du 2012?

Den 14 juli 2012 är det 100 år sedan OS-maran sprangs i Stockholm. I och med det kommer man att anordna ett marathon, med samma sträckning som den hade då, för att fira jubileét.

År 2012 kommer det med andra ord anordnas två marathon i Stockholm, med sex veckors mellanrum. Så vilket är häftigast att springa?

Läs mer på www.jubileemarathonstockholm.se, för om 600 dagar gäller det!


Anmälningarna öppnar dock inte förrän 14 juli nästa år, så vi har tid på oss att fundera. Tills dess; all fokus på 2011!